Hur ser vi till att våra skolor är säkra?

En säker skola handlar om många saker. Säkerhetsområdet täcker alla åtgärder som vidtas för att bekämpa hot mot människor och egendom i utbildningsmiljöer – från brand, inbrott och fysisk och psykisk misshandel till vandalism, gängaktivitet, narkotikahandel och t.o.m. hot från föräldrar eller syskon. Och så finns det skolskjutningar, som lyckligtvis är ganska ovanliga i Europa, men som ändå sker och är ett möjligt hot. En säker skola bör ha en plan för att hantera allt detta.


När till och med Lärarförbundet i Sverige fördömer säkerheten i våra skolor är det dags att vi börjar lyssna. Situationen är tack och lov inte alls lika allvarlig som i USA, men våldsamma attacker har förekommit både i Sverige och Finland – länder kända för sina öppna och progressiva skolor. I Norge har förekomsten av hot och våld i skolorna ökat, särskilt i Oslo. Det betyder dock inte att detta bara är ett storstadsproblem. Trenden är mycket mer allmän.


Självklart måste vi se till att alla skolor är och förblir säkra zoner för alla inblandade. Men hur ska vi göra det utan att kompromissa med skolornas öppenhet?

AddSecure_School_color_web

En svår balans att upprätthålla

Närhelst vissa säkerhetsåtgärder föreslås, kommer det ofta en motreaktion från dem som känner att åtgärderna går emot det ömsesidiga förtroende som är inbyggt i det europeiska skolsystemet. Skolan ska vara en öppen och trevlig plats, och om du börjar installera kameror, grindar, lås, eller t.o.m. gör fullständiga kropps-skanningar av alla som kommer in, kommer det att förändra saker drastiskt.


Det är klart att ingen vill att skolan ska kännas som ett fängelse.


Trenden i Europa tenderar att luta mer mot slagsmål, hot eller skadegörelse än mot skolskjutningar. Det är lätt att tänka att vår oro över det senare är överdriven, och att det är mindre allvarliga åtgärder som behövs. Och det är fullt möjligt att den bästa lösningen är att ta itu med de vanligare incidenterna, utan att ta till metalldetektorer eller kroppsskanning. Om en sådan lösning även kan hjälpa till att förebygga de mest extrema situationerna är det förstås en bonus.


Hur kan en lösning se ut?

Det är naturligt att vända blickarna mot Finland för att få svar, eftersom deras skolsystem är i världsklass, men också för att de faktiskt upplevde två skolskjutningar för några år sedan, med bara elva månaders mellanrum. De övervägde åtgärder som skottsäkra glas och metalldetektorer vid ingångarna, men landade på en mer subtil strategi som höll den förtroendefulla miljön intakt. En officiell rapport rekommenderade – utöver arkitektoniska åtgärder som t.ex. utrymningsvägar och glasväggar – att varje skola skulle skapa och repetera beredskapsplaner, samt utföra årliga evakueringsövningar.


Vi vill också tillägga att snabb kommunikation är nödvändig för att en beredskapsplan ska fungera. De flesta incidenter är över inom 10–15 minuter, så det är viktigt att agera snabbt. Om vi väljer bort mer extrema åtgärder, som starka lås eller metalldetektorer, är det minsta vi kan göra att se till att de relevanta personerna omedelbart får detaljerad information om en hotbild uppstår.


Detta är något att tänka på för den som fortfarande känner sig osäker. I slutändan är det den enskilda skolans eller kommunens val, men att inte vidta några förebyggande åtgärder alls kan vara lite väl naivt.

New call-to-action

false